Klimatpåverkan

När ett skogsbestånd avverkas genom traditionellt kalhyggesbruk sker ett nettoutflöde av koldioxid och kalhygget fortsätter att vara en kolkälla under flera årtionden.^[1] Vid hyggesfritt skogsbruk fortsätter skogen istället att vara en kolsänka även direkt efter en avverkning eftersom det fortfarande finns ett trädskikt som både bevarar markens struktur och trädens fotosyntes. Det här beror på att skogens förmåga att lagra växthusgaser både beror av dess virkesförråd (som uppkommit genom fotosyntes där koldioxid tagits upp) och av markens förmåga att behålla den koldioxid som lagrats där sedan istiden.^[2]

Den tid vi har på oss att vända utvecklingen och rädda klimatet på jorden är bara några tiotals år.^[3] Det innebär att vi måste använda en resurs med så lång planeringshorisont som skogen med största möjliga hänsyn till klimatnytta för att den ska göra skillnad här och nu. I skogsindustrin är man övertygad om att den största klimatnyttan kommer av att maximera tillväxten i skogen för att kunna plocka ut en större volym för att ersätta fossila material både kortlivade exempelvis plast och långlivade exempelvis cement.^[4] De principer man lutar sig mot är substitutionseffekten och att det är maximerad skoglig tillväxt som är viktigast att säkra för att nå optimal klimatnytta.^[2] Det är möjligt att det stämmer på mycket lång sikt men som nämnts tidigare är klimatkrisen nu så akut att det är de kommande två-tre decenniernas agerande som kommer att vara avgörande för mänsklighetens överlevnad. Fundamentalt blir då att skogen under kommande år som en naturlig (det kommer krävas syntetisk uppfångning såsom CCS-teknik) infångare av växthusgaser tar upp och framför allt behåller de växthusgaser som tidigare tagits upp.

Forskning från flera håll visar att kalhyggesbruket på kort sikt inte är det som ger mest klimatnytta i och med att det är nettokälla till växthusgaser under kalhyggesfasen.^{[1] [5]} Det beror på att man enligt denna forskning tidigare underskattat andra växthusgaser än koldioxidens roll i vid skogsavverkning tex. tar man upp den mycket kraftfulla växthusgasen metan som marken avger i samband med kalhyggsbruk. Även skogsstyrelsen^[2] konstaterar i sitt dokument om skogens kolbalans att ett sätt att binda koldioxid i skogen är att avverka en mindre volym, vilket kan vara ett effektivt sätt att hantera klimatkrisen i ett kort till medellångt perspektiv dvs. ca. 10-30 år. Det här sättet att resonera blir särskilt logiskt mot bakgrund av IPCC rapporter om att vårt agerande de närmaste årtiondena är avgörande för om vi ska klara att nå målen i Parisavtalet.^[6]

Nettoupptaget av koldioxid från den svenska skogen är årligen ca 42 miljoner ton koldioxid dvs. skogens upptag av koldioxid minus de 40 miljoner ton koldioxid som kalhyggesbruket släpper ut. Det finns dock en enorm potential att öka upptaget. Om vi helt skulle sluta avverka den svenska skogen och därigenom inte släppa ut någon koldioxid från skogen hade upptaget per år ökat med 80 miljoner ton.^[7] Alltså totalt 122 miljoner ton koldioxid per år. Här finns en enorm potential som vi idag med kalhyggesbruket inte tar tillvara. Istället minskar den svenska skogens upptag av koldioxid och har gjort så kraftigt sedan 2013, vilket beror på att tillväxten har minskat samtidigt som avverkning och naturlig avgång ökat. Trenden med ökande avverkningsnivåer (med vissa variationer) har pågått sedan 1960-talet då bestod den svenska skogen till 59 procent av skog äldre än 60 år medan samma siffra idag ligger på 43 procent.^[6] Fortsätter den här trenden till år 2060 kommer den svenska skogen bara att bestå till 30 procent av skog äldre än 60 år. 

Det finns dock anledning att utnyttja skogen som resurs även av klimatskäl genom att skoglig råvara används för att åstadkomma substitution av fossila material.^[2] Substitution innebär att material som oavsett hade tillverkats (tex. cement) eller förbränts (ex. användning av biobränsle istället för kol/olja) byts från fossila material till förnybart material från skoglig råvara. Brukas skogen så att tillväxten hela tiden överstiger uttaget och hyggesfritt så att växthusgaser från kalhyggen undviks så kan substitutionseffekten ytterligare öka skogens klimatnytta. Essentiellt är dock att det är säkerställt att den råvara som plockas ut ur skogen ersätter fossila material och att skogsråvaran inte används till att tillgodose ny efterfrågan eftersom den då inte substituerar fossila råvaror. Det säkraste sättet att substituera blir alltså att ersätta långlivade produkter som cement med timmer eftersom kortlivade produkter som papper riskerar att brännas upp och därmed återföra koldioxid till atmosfären.

Hyggesfritt skogsbruk innebär att en större del av den avverkade volymen i skogen blir till långlivade produkter i och med att timmerandelen är väsentligt högre.^[8] Det här tillsammans med att marken alltid är trädbevuxen gör att hyggesfritt är den skötselmetod som gör att skogens klimatnytta tas tillvara på bästa sätt. Adderas den tillväxt som hyggligts optimering för hyggesfritt skogsbruk innebär ökar klimatnyttan ytterligare och den svenska skogen skulle då kunna kompensera för alla Sveriges utsläpp av växthusgaser inklusive en del av övriga länders utsläpp.