Riskerar en gammal skog att ruttna?

Skillnader i utveckling mellan olika skogar

En blandskog som lämnas för fri utveckling kommer att utvecklas annorlunda än en granmonokultur och en tallmonokultur kommer att få en annan struktur än en lövskog. Utöver trädslagssammansättningen spelar skogens ålder och täthet vid tillfället då den lämnas för fri utveckling roll. I täta planterade skogar kommer så kallad självgallring att ske vilket innebär att vissa träd dör medan andra lever vidare och kan ta vara på tillväxtresurserna som blivit tillgängliga (dvs. näring, vatten och ljus).

I blandskogar är dynamiken annorlunda. Till sin struktur liknar blandskogar den opåverkade naturskogen mer. Luckor uppstår som en följd av naturlig avgång och att olika träd tar upp olika mycket plats. Träden lever också olika länge. Ett träds livslängd beror dels på trädartens generella livslängd (till exempel blir en ek ofta äldre än en asp) och på hur länge trädet överlever på just den växtplatsen med konkurrens från omgivande träd. 

Om en skog lämnas för fri utveckling idag kommer det i många fall att gynna de trädarter som tål skugga, till exempel gran, bok och lind. För att en art ska kunna gynnas måste den naturligtvis finnas i landskapet sedan tidigare, vilket gör att det i Sverige oftast är gran som gynnas av fri utveckling. Anledningen till att skuggtåliga arter gynnas i dagens friväxande skogar är avsaknaden av skogsbränder som var relativt vanliga på vissa marker i naturtillståndet. Bränderna skapade öppnare skogar med högre ljusinsläpp vilket gjorde att ljuskrävande arter, till exempel tall, björk och ask, kunde etablera sig. Luckor bildas även i skog som inte brinner men ofta är de för små för att de ljuskrävande trädslagen ska etablera sig. 

Trädens livslängd och förutsättningar

Ytterligare en aspekt av frågan om skogen ruttnar om den får stå är hur gammalt ett träd blir. Det varierar beroende på trädslag men tall och gran som genom skogsbruket kommit att bli de vanligaste trädslagen kan bli 400 respektive 500 år. Äldre individer har påträffats. Det är inte är helt vanligt att träd blir så gamla på bördiga marker men på magrare marker är det inte helt ovanligt. Helt klart är dock att de flesta träd aldrig uppnår sin maximala ålder då trädens snittålder vid slutavverkning idag spänner mellan 99 år för hela landet och 82 år för Götaland. Över hälften av all skog i Sverige är under 60 år gammal medan 8 procent av den brukade skogen är gammal skog.

Skadegörare

Skadegörare kan begränsa ett träds livslängd och därmed påverka dynamiken i en skog. Exempelvis kan granar (särskilt äldre individer) utsättas för barkborreangrepp. En grupp granar som lämnar efter sig en lucka ger plats för nya träd att etablera sig och beroende bland annat på luckans storlek etablerar sig antingen gran igen eller andra mer ljuskrävande trädslag. Svampangrepp kan också orsaka motsvarande process.

Fri utveckling jämfört med planerad skogsskötsel

Sammanfattningsvis går det inte att säga säkert hur en skog kommer att utvecklas om den lämnas orörd men något som är säkert är att skogen är dynamisk och klarar sig själv. Är skogsägaren däremot ute efter förutsägbarhet, och exempelvis vill veta hur mycket en skog kommer kunna generera i avkastning, då är det av vikt att sköta skogen.

Aktivt skogsbruk utan kalhyggen

Skogsskötsel syftar bland annat till att skapa en förutsägbarhet för skogsägaren så att denne kan veta vad skogen kan leverera i form av ekosystemtjänster såsom virke, biologisk mångfald, rekreation och förutsättningar för bär- och svampplockning. Den metod Hyggligt arbetar med, centrerad plockhuggning, gör att skogen drivs mot att bli fullskiktad samtidigt som virkesförrådet hålls på en relativt jämn nivå.

Framtagningen av Hyggligts optimeringsalgoritm är ett resultat av omfattande simuleringar som innefattar ekonomiska beräkningar för flera hundra år framåt och för miljontals olika trädvalssituationer. I den optimeringen ingår att algoritmen måste ta hänsyn till att skiktningen i skogen underhålls för att skötseln ska kunna generera optimala intäkter under lång tid framåt.

Önskar man sköta skogen utan kalhyggen är centrerad plockhuggning med Hyggligts modell ett långsiktigt alternativ. Läs mer på sidan För skogsägare eller gå till Räkna på din skog och fyll i dina uppgifter, så återkommer vi med en uppskattning på vad det hade kunnat innebära ekonomiskt!